Susanna: Bäst i Bagis, gentrifiering – och vad är egentligen en hållbar stadsdel?

Ett gäng Bagisprofiler som alla intervjuats och fotograferats av Susanna Elfors

Ett gäng Bagisprofiler som alla intervjuats och fotats av Susanna Elfors

På Stockholmshems projektsajt bagarmossensmartup.se har det nyligen publicerats fyra reportage med vinjetten “Bäst i Bagis”. Den första handlar om nystartade cykelreperatören Söderorts Cykelexpertis som drivs av Joel Jansson och Simon Bohjort. Den andra är en intervju med Elizabeth Oria som driver Bagarmossens färskaste butik, vintageaffären Amano. Den tredje handlar om Sagojord, Byälvsvägens hemliga trädgård och den fjärde är en intervju med Bagarmossens kanske mest energiska entreprenör, samt ordförande för Bagarmossens företagarförening: Lena Kleingeld på Blommor4U.

Susanna Elfors

Susanna Elfors

Susanna Elfors som gjort intervjuerna berättar att det kommer att publiceras ytterligare fyra reportage. Om det nystartade Cykelköket, Bagarmossens sko- och nyckelservice, Gigamex och Karin Efraim Henriksson.

Varför görs då dessa intervjuer? Vad är tanken? Bagisbloggen fick till en “chatdejt” med Susanna, bombarderade henne med frågor och fick många långa och intressanta svar:

Bagisbloggen: Finns det någon speciell anledning att du valde just dessa företagare?
Susanna: Det var lite av en mix, en del var mina förslag och andra Tobias och Tinas (Stockholmshem, BBs anmärkning). Men det finns en tanke om att de ska ha någon form av hållbarhetstvist och vara lite kul och spännande. En del av verksamheterna har precis startat.

Bagisbloggen: Hållbarhetstvisten beror på att du är hållbarhetskonsult, vad innebär det att vara hållbarhetskonsult?
Susanna: Tja, det kan innebära väldigt mycket. Men målet är att bidra till ett mer hållbart samhälle.

Mitt fokus är dels på hållbar stadsutveckling eftersom jag har doktorerat i bebyggelseanalys och är intresserad av hur utformning och bruk av den byggda miljön kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Sedan är jag väldigt intresserad av resiliens som handlar om hur vi bättre kan hantera samhällskriser.

Bagisbloggen: Okej. Vad jag förstår har du varit inblandad i två projekt som drivits/drivs av Stockholmshem: ”Hållbara Hökarängen” och ”Bagarmossen Smartup”. Vad har varit din roll där?
Susanna: I Hållbara Hökarängen var jag en del av projektteamet under projektets andra del. I den första delen ingick centrumutveckling och utveckling av olika lokala verksamheter, den andra delen handlade om att, tillsammans med boende och lokala aktörer, verka för effektivare resursanvändning. Där var jag med och drev olika delprojekt, bloggade, gjorde slututställning, skrev en bok om projektet med mera. Jag var också med och TÄNKTE ganska mycket runt projektet och dess utformning.

I Smartup har jag en mycket mindre roll. Där har jag drivit ett lokalt program för lokala entreprenörer med affärsidéer inom hållbarhetsområdet samt skrivit ett antal artiklar (blogginlägg) om lokala verksamheter med hållbara inslag för Bagarmossensmartup.se.

Susanna guidar i Hökarängen (foto: Bengt Alm)

Susanna guidar i Hökarängen (foto: Bengt Alm)

Bagisbloggen: Så vad kännetecknar en hållbar stadsdel? Och hur står sig Bagarmossen gentemot andra stadsdelar?

Susanna: Det beror naturligtvis på vad man lägger fokus på, social eller ekologisk hållbarhet. Men jag skulle säga att Bagis står sig bra. Socialt sett finns en fin sammanhållning och stort engagemang här. Ekologiskt så tror jag att Bagis är ungefär som Hökis, det vill säga att det är en lite lägre genomsnittsinkomst här än till exempel i innerstan eller i rena villaförorter. Detta i kombination med god kollektivtrafik och många miljömedvetna människor ger ett relativt bra ekologiskt fotavtryck. Sedan är inga stadsdelar i Sverige helt hållbara. Vi har alla långt kvar.

Bagisbloggen: Det har ju förekommit en del kritik mot dessa projekt, att de skulle påskynda gentrifieringen och på sikt leda till att mindre bemedlade grupper flyttar för att de inte längre har råd. Hur ser du på detta?

Susanna: Jo, det känner jag till. Min åsikt är att det i grunden handlar om en skevhet i fördelnings- och bostadspolitiken som gör att vissa bostadsområden blir väldigt dyra. Och det måste man arbeta med på den nationella nivån.

Jag tycker att det är fel att skylla på lokala grannskapsprojekt. För om vi skyller på dem innebär det att vi aldrig kan arbeta för att förbättra stadsdelar eller ens för ökad ekologisk hållbarhet utan att beskyllas för att det leder till gentrifiering. Det blir ett moment 22 där. Jag tror till exempel att Linje 17 har bidragit minst lika mycket till gentrifieringen som Hållbara Hökarängen och Smartup, jag läste till exempel i en tidning om en innerstadsfamilj som flyttade till Björkhagen för att de gillade Linje 17, ”inte för att de gillar allt som nätverket står för, men för att det är mysigt att sådant finns”.

Vi måste kunna arbeta för bättre städer, vad är alternativet, att låta saker och ting förfalla? Sedan är det jätteviktigt att bostadsbolag som gör det arbetar öppet och är medvetna om riskerna. Jag tycker att det är väldigt spännande och intressant att fundera över hur man kan arbeta med lokal hållbarhet på ett sådant sätt att alla involveras och att även de som bor i området följer med i en positiv utveckling. Ett sådant exempel är till exempel Bästa Svängen i Hökarängen, de hjälper missbrukare att sluta knarka och få ett bättre liv..

Slutligen: Jag personligen är ju väldigt intresserad av ekologisk hållbarhet och jag hoppas verkligen att bostadsbolag och staden ska kunna arbeta med sådant utan att få tomater kastade på sig. Det är ju liksom vår ödesfråga och om stora starka aktörer bara kritiseras kommer de att sluta jobba med sådant.

Bagisbloggen: Hur viktig roll spelar de lokala bostadsbolagen för att en stadsdel ska bli mer hållbar?

Susanna: Där bostadsbolagen äger centrum och många bostäder har de ganska stort inflytande. De kan få in bra service i centrum, energieffektivisera, införa bra källsortering samt uppmuntra, anlägga och bistå vid lokal odling. De kan också bidra till trivsel, trygghet, gemenskap och social hållbarhet. I Hökarängen ordnade vi till exempel klimatsmarta matlagningscirklar.

Bagisbloggen: Poängen med bra service i centrum antar jag är att folk inte ska resa iväg till andra platser och handla?

valutan_bagisSusanna: Ja, det är en viktig sak för den ekologiska hållbarheten. För den sociala hållbarheten är det också bra om centrum är levande. Och för resiliensen. Inom omställningsrörelsen pratar man väldigt mycket om att investera lokalt och att stödja lokala handlare. Där pratar man även om att ha lokal valuta.

Ungefär här sade Bagisbloggen godnatt och tack för intervjun till Susanna (det hade blivit ganska sent), men inte utan att först så ett litet frö i hennes hjärna. För visst ska Bagarmossens nya lokala valuta heta ”bagis”! Och om inte Susanna driver igenom det, så kanske någon annan?

Anders

Grundare av Bagisbloggen. Är relativt ny bagarmossenbo (flyttade hit sommaren 2007), men är numera rejält rotad.

Du gillar kanske också...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *