Gästblogg: Därför heter Bagarmossen Bagarmossen

Bagisbloggen har länge haft ambitionen att ägna ett par inlägg åt Bagarmossens historia. Nu får vi hjälp på traven av Mikael Baugus som har forskat kring ursprunget till namnet Bagarmossen. Han har också varit med och författat texten till den skylt om Bagarmossens historia som du kan hitta i närheten av Bagarmossens tunnelbaneuppgång. Här kommer Mikaels intressanta redogörelse:

Ursprunget till namnet Bagarmossen

Visste du att namnet på stadsdelen du bor i har sitt ursprung i den mosse som bl.a. Gustav III:s hovbagare Nils Lychou arrenderade på 1790-talet?

Jag tänker mig att det är många som bor i Bagarmossen som är nyfikna på bakgrunden till ortens namn. Delar här med mig av en del av min forskning. Hittills har det bara varit möjligt att läsa om det på Stockholms stads gatukontors informationsskylt på övre torget i Bagarmossens centrum och på Wikipedia. Källorna anges på slutet.

På Carl-Oscar Funcks topografiska karta från 1846 hittar man namnet Bagaremossen som benämning på den då sanka äng som låg väster om nuvarande Bagarmossen. På ängen finns idag småhusen byggda utmed Kanslersvägen, Drotsvägen m.fl. gator.

Namnet har sitt ursprung i hovbagaren Nils Lychous arrende av mossen under 1790-talet av ägaren till Skarpnäcks Gård, familjen von Schantz. Arrendekontraktet skrevs tillsammans med klädesfabrikanten på Barnängsfabriken vid Hammarby sjö, kommerserådet Carl Gustaf Apiarie.

Mossen som vid den här tiden kallades både Pungpina mosse och Pungpinakärret men också Skarpnäcksmossen, blev utdikad och uppodlad. Det är möjligt att också Lychous svåger, bagareåldermannen Johan Röhl, har sin del i ursprunget till namnet. De två bagarna hade tidigare låtit göra markarbeten i trakten vid mossen för att leda ut vattnet från de stora sankmarker som bredde ut sig mot Enskede och Lilla Sickla. Lejda dalkarlar grävde diken och bergsprängning förekom också. Vattnet skulle lättare kunna rinna mot Skarpnäcks åkrar och ängar (det fanns vissa tider en hålldamm åt det hållet också) för att sedan i grävda gravar rinna till Ältasjön. Från Ältasjön flöt vattnet vidare till industrierna i Nacka Ström där bagarna ägde och arrenderade tre mjölkvarnar. Det fanns fler industrier i strömmen. Två av klädesvalkarna drevs av Apiarie.

En uppteckning från 1930-talet hos Språk- och folkminnesinstitutet berättar om en inte namngiven bagare som odlade upp mossen. Senare forskning har givit en fylligare bild av bakgrunden till namnet Bagarmossen. Det bör samtidigt nämnas att bagaren inte var ägare till Skarpnäck, vilket också är en uppgift som uppteckningen innehåller.

Av: Mikael Baugus

Källor:

Otryckta:
Bouppteckning efter Nils Lychou, daterad 3/3 1801, pag. 123, Nedre Borgrätten, FII, Borgrätternas arkiv, Slottsarkivet/ Riksarkivet, Stockholm.

Bouppteckning efter Johan Röhl, daterad 9/6 1802, III pag. 772, Förmyndarkammarens (1667-1924) arkiv, EIIa 1:2, Stockholms Rådhusrätt och Magistrat, Stockholms stadsarkiv.

Domböcker, 22/5 1787, 25/9 1787, 4/3 1788, 20/2 1797, 19/5 1797, 22/2 1799, 22/2 1805, Svartlösa häradsrätts arkiv, Stockholms stadsarkiv.

Arrendekontrakt mellan Petronella Lychou och Bengt Magnus Björkman, 28/5 1817, det Lychouska familjearkivet (i privat ägo).

Uppteckning rörande Bagarmossen av C.I. Ståhle 1936, Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), Uppsala.

Tryckta källor:

Jansson, E. Alfred: Nacka, kring Nacka ström 1557-1887, utgiven av Nacka kulturnämnd 1960.

Rosman, Holger: Textilfabrikerna vid Barnängen. Bilder ur Stockholms Industrihistoria upptecknade på uppdrag av Stockholms bomullsspinneri- och väfveriaktiebolag, Stockholm 1929.

Kartor:
Karta Stockholm med omnejd av Carl Oscar Funck från 1846, topografiska kartor Sverige, III B 5, Krigsarkivet, Stockholm.