Debatt: Framtidens Bagarmossen ett hållbart förortsnav

OBS! Denna artikel publicerades ursprungligen den 4 september på Bagisbloggen, men pga databashaveri försvannen. Nu är den återpublicerad.

Som läsare av Bagisbloggen säkert märkt pågår en debatt om framtiden för Bagarmossen och Skarpnäck. Det utformas planer på att bygga upp till 2500 ny bostäder i området. Häromveckan gjorde bagisbloggaren Anders Engström ett inlägg (Dags för nytänk – Hur bygger vi 2500 nya bostäder utan att öka biltrafiken? Svar: Vi bygger cykelstaden!), och idag lämnar Bagisbloggen plats åt miljöskribenten och Bagisbon Susanna Elfors. Texten nedan är ett utdrag ur en text som publicerats i antologin: ”Att svära i kyrkan: tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet.”

 

Susanna Elfors

Susanna Elfors

Det är ett inlägg om hållbar stadsplanering. Du kan läsa hennes inlägg i sin helhet här >> och införskaffa hela antologin här >>
Vad tycker ni om Susannas framtidsvision? Kommentera gärna nedan.

Framtidens Bagarmossen – ett hållbart förortsnav

Med stöd av staden och nya satsningar skulle dessa initiativ (klädbytardagar, folkodlare, mm som nämns tidigare i texten) kunna vidareutvecklas och göra Bagarmossen till en modell för omställningen. Kanske behövs viss förtätning, men idén om att bebygga grönområdena här känns märklig med tanke på att vi i framtiden riskerar resursbrist och kan behöva Bagarmossens grönytor för vår egen matförsörjning. Så här ser alltså min vision ut om det framtida Bagarmossen bortom promenadstaden. Flera av tankarna kan appliceras på andra grannskapsenheter/förorter:

Det är en solig vårdag år 2030. Körsbärsträden som blommade år 2013 blommar även nu och gör centrumet oändligt vackert. De gråa 1950-talshusen har kompletterats med nya hus i en mångfald av former och färger. Variationen beror på att de boende själva har planerat husen i så kallade byggemenskaper. Eftersom kommunen ger förmåner till de byggemenskaper som bygger energieffektivt och även bidrar till energiproduktionen, glittrar solceller och solfångare på fasader och tak.

Precis som år 2013 är centrumet bilfritt och torget är fullt av folk. Tomma lokaler är dock ett minne blott. Biltrafiken har minskat på grund av höjda bensinpriser men också tack vare en medveten politik som har infört parkeringsavgifter även i förorten och gynnat bilpooler. Detta har lett till minskad trafik och ett kraftigt uppsving för den lokala handeln.

Utöver matbutiker, kaféer, restauranger och några konventionella butiker finns här flera exempel på en cirkulär ekonomi med uthyrning och utlåning av kläder, verktyg, bilar och cyklar. Dessa verksamheter har växt fram dels för att Bagarmossens invånare har tagit sådana initiativ, men också för att bostadsbolag och staden har gynnat en sådan utveckling. Den lokala lådcykeltillverkaren (som låg i utkanten av Bagarmossen år 2013) har en butik i centrum år 2030. Likaså det mobila äppelmusteriet som startade år 2012 har en butik där de säljer lokalproducerad saft och sylt.

I skogen utanför centrum blommar plommonträd, äppelträd och slånbärsbuskar. En grupp människor plockar små gröna nässelblad. Bagarmossen är fullt av skogsträdgårdar där alla kan plocka frukt, bär och ätliga växter. De mest risfyllda skogarna har rensats upp och det finns flera konstverk, utegym och lekplatser som lockar folk att vistas där. Tanken som fanns på 1910-talet att grönskan skulle utgöra ”barriärer” känns absurd.

När man vandrar längs de bilfria stigarna möts man av terrasser och uteplatser där de boende fikar och umgås ute i vårsolen. Bostadsbolaget har i samband med ombyggnation öppnat upp de stängda fasaderna med balkongdörrar och uteplatser. Därtill har flera gemensamma odlingar anlagts och de drivs av lokala odlingssamfälligheter.

I samband med upprustningen har husen fått passivhusstandard, vilket innebär att de inte kräver någon tillförsel av värme mer än när det är mycket kallt. Varmvattnet värms av solfångare och solceller och intelligenta elsystem har minskat elbehovet radikalt. Men ett hållbart boende handlar inte bara om teknik. En viktig satsning har varit att göra bostäderna mer yteffektiva eftersom mindre boendeytor per person också innebär minskad energianvändning.

Ett sätt att göra bostäderna yteffektiva är att skapa kollektiva lösningar och i Bagarmossen år 2030 finns en mängd sådana, även om de inte kallas för kollektiv eller kollektivhus. Det handlar om allt från matlag till gemensamma utrymmen för gäster, fester och arbete i bostadsområdet som gör att behovet av extrarum i lägenheterna minskar. Dessa lösningar underlättar också för ”stjärnfamiljerna”, de familjer som lever i andra konstellationer än kärnfamiljen.

Som ett nav i en av de gröna kilarna som förbinder Bagarmossen och Skarpnäck ligger det gamla 1700-talstorpet Bergholmstorpet. År 2030 är det ett omställningscentrum med odlingsskola. Jag önskar bara att min kompis pappa, han med mustaschen, kunde komma dit och berätta om hur han grävde bort taggbuskarna och odlade majs på 1970-talet i Fruängen.

Anders

Grundare av Bagisbloggen. Är relativt ny bagarmossenbo (flyttade hit sommaren 2007), men är numera rejält rotad.

Du gillar kanske också...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *