Gästblogg: Många anledningar att välja Bagarmossens skola

Bagisbloggen har tidigare skrivit om Bagarmossens skola (här och här) som ryckt upp sig de senaste åren. I samband med informationsmötet den 23 april lovade en grupp föräldrar att lämna en rapport från mötet och sammanfatta dessa intryck. Här kommer den utförliga rapporten skriven av Annika Fundin. Har du undringar och frågor? Kommentera gärna.
/Anders – Bagisbloggen 

Är du ”bagis-bo” eller har besökt Bagarmossen på sistone, har du kanske sett anslag här och var, t ex på torget, Lagaplan:  ”Vi är bra!”.  Några av oss småbarnsföräldrar hjälpte till att sätta upp affischerna.

Torsdagen 23 april hölls en sammankomst, en presentationsafton av Bagarmossens skola. 

Upptakten till den: Ett par gick och ’grunnade på’ vilken skola de skulle välja för sina två barn. Det bästa vore att kunna känna sig trygg med att sätta barnen i närmaste skolan: Bagarmossens skola. Men hur låg det till? Allt oftare hördes att Bagarmossens skola blivit så bra. Ändå tycktes en seglivad misstro mot den dröja sig kvar. Om den nu blivit så bra, kan vi då inte bli många som medvetet väljer den skolan och på så vis vänder ryktet? Vid samtal med andra visade sig att många fler bar på liknande tankar, undertecknad inkluderad. Var det så att ribban var lägre på Bagarmossens skola än på t ex innerstadsskolorna, t ex vad gäller resurser och betygsnivåer? Haltar kvaliteten? För att de s k ”medvetna” föräldrarna valt bort den? Dessa misstankar föll på skam efter att ha sett skolan på närmare håll. 

Rektorn kontaktades och var idel glad åt att få frågor om skolan. Deirdre Cronin Olsson visade sig vara en dynamisk person som tycks gjort skillnad under de dryga två åren hon haft ämbetet som skolchef. I mars början, var vi sju föräldrar som mötte henne och två biträdande rektorer. Vi fick info och kringguidning. Vi ställde kluriga frågor och försökte grilla våra värdar men gick bet på att ”sätta dit dem” på någon punkt. En väldigt positiv bild av Bagarmossens skola trädde fram och manade oss att vilja haussa skolan och dess rykte! Så mycket går bra för Bagarmossens skola nu, pressen har uppmärksammat det och Skolverket m fl. Många väljer skolor tidigt, en del redan under barnets första år. Varför inte en ”informations-/ skryt-kväll” så snart som möjligt? Öppen för alla men särskilt för föräldrar till småbarn, som är nyfikna eller tvekar. Alltså utöver den årliga öppethuskväll man har för föräldrar till barn som snart ska börja skolan. Cronin Olsson nappade direkt! 

Torsdagen 23 april, kvällen kom. Vi var omkring ett 50-tal föräldrar och några mindre barn i publiken som dök upp. En dansuppvisning av skolelever underhöll, varefter rektorn Deirdre Cronin Olsson fick ordet. Efter en kort presentation av sig själv: irländska som levt i Sverige i 15 år och varit rektor i snart tre, berättade hon om skolans uppbyggnad, dess tydliga mål, vikten av språk, trygghet, kompetensutveckling och att ha en tydlig vision. Vi lyssnade i den stora öppna salen som entréhallen utgör. Hon illustrerade livligt sina ord med hjälp av bilder och stödord i powerpoint.  

Förutom rektorn fanns på scenen även en ”expertpanel” bestående av två föräldrar (en systemutvecklare och en civilingenjör), åtta elever i olika åldrar och en lärare. De fick frågan om varför de skulle rekommendera Bagarmossens skola. Den första föräldern sa: ”Du har gjort ett bra val om du valt Bagarmossens skola”, varpå han uttryckte sitt fulla förtroende för skolan och dess ledning. Den andra föräldern berättade att de valt länge och noggrant. De hade läst rapporter och lyssnat till kommentarer från andra. Att de valt Bagarmossens skola har de aldrig ångrat utan känt sig mycket trygga med. Skolan har bra stämning och engagerade duktiga lärare med erfarenhet, menar de.

Om skolan och våra intryck
De yngsta är hemmastadda i alla rum som deras del av skolan utgör. Väggarna är målade med milda färger, det ser överlag mysigt ut.”Fritids” är integrerat på skolan. Skolverksamheten för de yngre ger ett flexibelt intryck. Elever som ofta har ”myror i brallan” får gå ifrån en stund och t ex hålla på med klossar eller måla i ett angränsande rum till lektionssalen. Barn som är mer avancerade i något ämne, t ex läskunniga då de börjar skolan, får läsa tillsammans med de lite äldre barnen. Man månar om att eleverna ska utmanas för att fördjupa sig och utvecklas men vill inte ge avkall på lustkänslan. Det betonas hur viktig både den inre och yttre miljön är för eleverna för att främja trygghet, kreativitet och lärdom. Språket är en käpphäst varför t ex de yngre barnen har en särskild keramikverkstad där de arbetar med ord och lera, den är omtyckt. Forskningen har ofta styrkt det faktum att lärdom bäst går in via hand till huvud.

En ämnesintegrerad matteverkstad finns tillgänglig för lite äldre elever, där är målen satta till vad individen klarar av. Naturkunskap hålls i en fantastisk lokal (NO-labbet), fylld av uppstoppade djur och levande reptiler! En eldsjäl till lärare (som för övrigt hängt med i åratal) håller i denna. På vår kringvandring som följde, fick den hågade klappa ormar!

Hundra procent av lärarna är behöriga och kompetensutvecklingen anses viktig. Man arbetar i arbetslag, två för de små och ett nytt arbetslag för årskurs 6-9. Elevgrupperna för de yngre omfattar 17-23 barn och ca fem vuxna har de omkring sig. På så vis får man en helhetssyn på varje elev. 

Raster och luncher förläggs på olika tider för de yngre och de äldre eleverna. Känslan av trygghet ökar, de små har andra aktiviteter och rörelsemönster än de större. 

Ordet ”guldsits” hördes ganska frekvent. Genom att ”kroka arm” med föräldrarna, d v s ta hjälp av dem i ett gemensamt mål: barnens bästa, ökar barnens möjligheter. Då uppstår, menar man, en gyllene position, d v s en guldsits. En aktiv föräldraförening finns t ex.

Elevuppföljningar på gymnasiet visar att man ger rättvisa betyg. Eleven behåller betygen eller höjer dem. Avhopp från gymnasiet är mycket få.

Miljöarbetet på skolan är viktigt, eleverna arbetar tillsammans med lärare och personal på en ständig förbättring ur varje miljöaspekt, t ex hur mycket som kastas i matsalen. Att maten i skolan anses enormt viktig och tillagas med stor omsorg, intygas. Det berättas om besökande föräldrar som utbrustit ”det var det godaste jag ätit!” Varje år har ett särskilt tema, i år är det ”Hälsa”. 

Ofta samlas man kring egna skoltraditioner, t ex niornas bal och en ”nobelmiddag”. 

Naturligtvis, i dessa dagar, finns en antimobbningsplan. I stort går den ut på nolltolerans mot kränkningar – och den som såg eller visste något men inget gjorde vore medskyldig. 

”Ser man någon som går ensam på skolgården går man fram och frågar om han eller hon vill vara med. Här går aldrig nå’n ensam på rasterna, det är däremot rätt vanligt på andra skolor jag varit på,” berättar en elev.

Inte någonstans fanns klotter att urskilja, det var faktiskt påfallande rent. Med mitt detaljsinne hann jag dock urskilja gamla inristningar i korridorerna, på marmorn i fönsterkarmarna, som vittnar om äldre tider. I den tillbyggda entréhallen spelas till vardags någon form av lugn musik, oftast klassisk. En personal jag talade med förvånades över att det aldrig kommit några protester kring musiken som tvärtom tycks fungera som ett element till ökat lugn. 

Ett par elever hade kommit från andra skolor till Bagarmossens skola i 6:an och framhöll att de kände sig tryggare och upplevde större sammanhållning här än på andra ställen. ”Alla känner alla och umgås med alla”. Någon beskrev skolan som mysig, att lärarna var måna om eleverna och att de hade många bra idéer. Äldre elever uppskattade inriktningarna på högstadiet som Bagarmossen har, till skillnad från många andra skolor. ”Elevens val” (120-180 min/ vecka) är omvandlad till fyra olika inriktningar: matematik/ naturvetenskap, scenkonst, fotboll och fördjupningar i kärnämnena. Den undervisningen betygsätts inte. Tanken är att han/hon väljer inriktning efter eget intresse, glädjen ska smitta av sig på det övriga skolarbetet.

En SO-lärare tog till orda: ”Det viktiga är att skolan är nära, att barnen och ungdomarna har nära till vännerna även på fritiden”. Bagarmossens skola är en rolig plats, menar han. Lustkänslan ger drivkraft till arbetet, därför blir han kvar. Eleverna är bra och mycket duktiga, fortsätter han, och eftersom dagens sexor redan klarat alla mål för årskursen har man höjt ribban. De får jobba hårt men de klarar det. Han avslutar med att berätta om ett av skolans projekt, som är ett samarbete med bl a en skola i Kina, hur de brukar ha elever från Kina med över internet i klassrummet –

”Fantastiskt! Eleverna får vänner och nyttiga kontakter ute i världen!”